Ojoj, de va tider de. Då man var liten och livet lekte. Men jag kan faktiskt inte komma ihåg min första kyss. Det är faktiskt inte alls särskilt mycket jag kommer ihåg från tiden då jag var så liten. Men jag minns däremot min första "riktiga kyss", den första som man gjorde med någon man verkligen brydde sig om, någon man älskade.
Det var först när jag var 16 år som jag blev riktigt kär för första gången. Det var i en pojke från Ed, han var 1 år äldre än mig och att vara med honom var som en dröm som blev sann. Första riktiga förälskelsen... Första kyssen var hemma hos mig då jag bodde i Ed. Jag hade haft lite kort- och filmkväll med några kompisar. Och när alla hade åkt hem så stannade han kvar och hjälpte mig röja undan. Det slutade med att vi kollade på en till film med min bror och till slut gick han och la sig. Vi satt uppe en stund till och kollade på tv, om jag minns rätt så var det en skräckfilm. Eftersom jag blir rätt rädd av skräckfilmer låg jag i hans knä och kollade. Jag var riktigt nervös eftersom jag verkligen gillade honom. Sen av någon anledning satte jag mig upp och då kysste han mig från ingenstans, helt utan förvarning, och jag kysste han tillbaka. Det kändes som att allt existerade på grund av oss. De va en bra kväll de. Det är den första kyssen som jag verkligen lagt på minnet.
Nu när jag tänker på det så minns jag även att jag innan hånglade med en kille i min klass, vi låg i mina föräldrars säng efter en fest jag hade haft och det enda jag minns är att det smakade dillchips och att det inte var värst bra.
Men första kyssen med första förälskelsen är något jag aldrig kommer att glömma, den är mer värd att minnas än alla pussar å "långtradare" som inträffade på alla kalas på lågstadiet då vi körde ryska posten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar