Allt eller inget

Sitter på jobbet och fick mig en total tankeställare. Förr var jag träningsnarkoman till max, sen gick jag med luftrörskatarr i 5 månader och när jag väl blev frisk så fick jag aldrig riktigt tillbaka glöden. Sen när jag väl började träna igen fick jag reda på att jag har skolios. Kan ju inte neka till att det senaste året har varit ett av de tuffaste åren i mitt liv. Det har varit riktigt tufft, skulle faktiskt till och med kalla det för ett rent helvete, men nu verkar det vara på rätt väg igen.

What doesn't kill you only makes you stronger, right? 

För varje steg jag tar med skolios ju mer lär jag mig hur jag ska ta vara på livet och ta mig igenom detta utan att behöva opereras. Jag har alltid varit den som vill ta mig igenom livet utan hjälp från andra, därför kommer jag att göra mitt allra bästa för att slippa operation. För det är att få hjälp, och bara tanken av det får mig att må dåligt. Vill klara det själv, helt på egen hand. Det är inte för att jag inte uppskattar hjälp från andra, men tanken om att lägga mig på operationsbordet och låta några andra ha fria händer över mitt öde, min rygg. Ett fel och jag kan bli förlamad resten av livet, ett fel och det kan bli värre än tidigare. Även om risken är liten så är det mitt allra sista alternativ.

Vissa skulle tycka att jag är självisk när jag tänker såhär och jag vill inte låta spydig när jag säger "det är mitt liv och mina val" men ärligt nu hörrni, är det inte så det är? Man ska få fatta sina egna beslut, andra får tycka och tänka vad de vill men det är deras åsikt, men i slutändan är det ändå min egna åsikt som betyder något. Andra ska aldrig få fatta beslut åt dig, inte beslut i denna grad.

Det är ditt val och det är bara du som har rätten att bestämma vad du vill göra med ditt liv och det har jag äntligen förstått. Förr vände jag mig alltid till alla andra för råd, men vad jag fick var inte råd, jag fick ett beslut som dem fattade åt mig. Jag fick aldrig en chans att tänka igenom allt och skulle jag låta någon annan fatta detta beslutet angående skoliosen så hade jag säkerligen legat på operationsbordet just nu. Operation för mig är att ge upp, jag vet att jag har styrkan att klara av att träna upp ryggen, det kommer ta tid men jag är säker på att jag ska klara av att ta mig igenom livet genom att bara hålla igång med träningen. Så länge musklerna klarar av att hålla ryggen upprätt kommer jag att träna. Och när det inte längre hjälper att träna så kommer jag inte att ha gett upp, jag kommer att ha gett allt för mitt eget liv och när jag inte längre klarar av att hjälpa mig själv då är det dags för operation men då är det mitt eget beslut.

Det känns bra att ha en plan som jag har fattat på egen hand och det känns ännu bättre att jag inte har fallit för vad andra sagt att jag skal göra, att ta den lättaste vägen ur detta. Jag kämpar hellre och sen känna att jag har klarat det på egen hand. Den känslan är en av de bästa känslorna i livet, det måste ni hålla med om?

Trots all skit som har hänt det senaste året så kan jag faktiskt nu säga att jag mår riktigt bra. Jag har märkt vilka mina riktiga vänner är nu när jag har varit/är dålig, jag har lärt mig att jag måste lita på mig själv, att jag är minst lika bra på att fatta mina egna beslut som alla andra har fattat, jag har lärt mig exakt vad det är i livet som är värt att uppskatta. Allt som är värt att hålla fast vid. Jag har upptäckt, inte bara inom vilket område jag vill jobba utan även med exakt vad det är jag vill jobba med. Jag har lärt känna massor utav människor från olika kulturer.

Trots att jag just nu är riktigt dålig och inte har sovit en hel natt sen 5 månader tillbaka så vet jag att allt med ryggen kommer bli bra på ett sätt eller annat. Jag vet att allt kommer bli bra, så jag försöker se det positiva i allt. Det finns ingen anledning till att se mer negativt med livet, för det har jag gjort nu det senaste året och det är slut med det.

Jag har ringar under ögonen, det händer att jag slumrar till på föreläsningar, ibland är jag för trött för att hitta på något, ibland ser jag ut som om att jag inte sovit en blund på flera veckor, men även om jag inte ser ut att må så bra just nu så tro fan att jag faktiskt mår bättre än jag mått på bra länge!